Tulum är verkligen ett ställe där man kan koppla av, åtminstone är det vad vi har gjort den senase tiden. De första två dagarna här kände Axel sig lite hängig så då försökte vi bara koppla av på hostelet, Markus solade lite (och brände sig givetvis), och vi såg på film, sov och gjorde typ nada (riktigt skönt faktiskt) 🙂 Efter två dagars vilande kände Axel sig lite bättre och vi kunde aktivera oss igen. Dag tre i Tulum fick därför bli en rundvandring bland de kända mayaruinerna. Till skillnad från Chichén Itzá var detta inte alls lika maffigt, lika stort och lika mäktigt, däremot var det desto finare, mysigare och det var lättare att se att där faktiskt hade legat en stad en gång i tiden. Väl inne bland alla dessa fina ruiner passade vi också på att gå ner till den strand som blivit känd som världens femte finaste strand. Efter att dock redan ha besökt helt fantastiska stränder hängde kanske inte hakan rätt ner direkt, även om det var en upplevelse att vara på en otroligt vacker strand och ha ruiner precis bakom en. Här kommer lite bilder ifrån dagen:

Dag fyra i Tulum bestämde vi oss för att gå på det tips vi fått angående snorkling och därför åka till Akumal. Vi hade ju redan snorklat en gång utanför Isla Mujeres, men kände att vi ville göra det en gång till i hopp om att se lite häftigare saker än vad vi såg då, nämligen sköldpaddor, stingrockor och lite fler fiskar. Så vi hyrde varsitt snorkelsätt och åkte iväg till Akumal Beach och vilket bra val detta var. Sköldpaddor, stingrockor, fler fiskar, ja, allt detta fick vi se och uppleva under den dryga timmen som vi flöt omkring i vattnet och snorklade. Vi fick dessutom njuta av strålande solsken och en gassande hetta på ännu en fantastisk mexikansk strand, helt underbart 🙂

Eftermiddagen spenderade vi i en underjordisk grotta, en cenote som det kallas här. Vi tog med oss vår snorkelutrustning, tog oss en cykeltur bort till Gran Cenote och simmade sedan omkring i det klara sötvattnet, tittade på alla stalaktiter och stalagmiter som både sträckte sig från ”taket” ner under vattnet och från bottens djup upp genom vattenytan. Rikigt häftigt 🙂

Därefter bar det av hemmåt för att äta lite middag innan kvällen slutligen led mot sitt slut och vi gick och la oss för att sova. Idag har vi återigen känt oss lite hängiga och våra magar har spökat så vi har mest chillat, sett lite på film och givetvis besökt Oxxo för att få i oss lite lunch. (Här har vi ätit pizza fyra dagar i rad, haha. Fråga oss inte varför, men gott och billigt har det varit i alla fall.) 🙂

Vi åkte också iväg och köpte biljett till kvällens resa. Ikväll klockan 00.45 mexikansk tid lämnar vi nämligen Mexiko för att ta oss vidare söderut och in i Belize. Vårt första stopp blir Belize City 🙂

Vi hörs med en rapport när vi kommit fram! Må gott så länge!

/ Axel och Markus

Som vi nämnde i förra inlägget var klockan närmare halv fyra på natten innan vi mitt bland dånet från gatan utanför lyckas somna. Därför var en riktig sovmorgon verkligen något som var efterlängtat så klockan hann väl bli närmare halv tolv innan vi tog oss upp denna morgon (sjukt skönt måste vi säga) 🙂 iPhonenörd som Markus definitivt blivit var givetvis det första han gjorde en morgon som denna att kolla sin mail och dylikt och detta resulterade i ett glädjande besked: Vi har nu fått vårt boende i Quito och det låter helt galet bra, längtar! 🙂

Vi kommer att bo tillsammans hemma hos familjen Arroyo Coba som består av mamma Nelly (56 år), pappa Victor (58 år) och dotter Aurora (23 år) 🙂 Två till döttrar hör också till familjen, men de är tydligen gifta och bor alltså inte hemma. Enligt skolan ska det vara en väldigt vänlig och utåtriktad familj som gärna spenderar tid med sina inneboende (de har tydligen haft flera sådana som bott hos dem tidigare) 🙂 Galet vad taggad man blir av detta alltså!!! Vi får väl se hur det ser ut i verkligheten, men det är ju skönt att det i alla fall verkar bra 🙂 Haha 😉

När vi hade sträckt på oss tillräckligt, jäspat alldeles för många gånger och vänt och vridit på oss desto fler, tog vi till slut energi till oss och klev upp ur sängarna 🙂 Det vi då gjorde var att gå ut och prata med hostelägaren om när man var tvungen att checka ut om man inte tänkt stanna där en natt till (detta var alltså vår tanke) och det visade sig visst att detta var klockan 11.00 (klockan var nu närmare 12.00), haha 😉 Han var dock en mycket trevlig person och lät oss gå ut och käka lite ”frukost” (pizza kanske egentligen ska betraktas som lunch) och sen komma tillbaka och packa ihop våra saker och checka ut 🙂

När vi hade gjort detta tog vi vårt pick och pack och gick bort till busstationen för att köpa vår biljett till Tulum (vårt nästa stopp längs vår väg söderut) 🙂 Ännu en gång fick vi uppleva hur otroligt smidigt det är att transportera sig med buss här borta. Vi hade ingen aning om när bussarna gick, utan kom bara in på terminalen och sa att vi ville ha två biljetter till nästa avgång, vilket visade sig vara bara 20 minuter senare, toppen! 🙂 Ännu gladare blev vi när vi skulle betala och det endast kostade oss 32 peso (16 kronor) per person 🙂 16 kronor för dryga en timmes bussfärd, riktigt bra!!! 🙂

Efter en skön bussfärd anlände vi så småningom till Tulum, klockan hade väl blivit närmare fyra eller nått i den stilen 🙂 Hitta boende stod nu på agendan. Liksom i Playa del Carmen insåg vi återigen hur otroligt smidigt detta är här borta. På bussterminalen hittade vi två svenskar som hade blivit rekommenderade om ett hostel en bit bort och två sekunder senare kom en taxisnubbe fram och frågade om vi behövde boende och sa att han kunde skjutsa oss till ett bra hostel. Det visade sig vara det hostelet som svenskarna hade blivit tipsade om så vi beslutade att följa med 🙂

Dit vi kom möttes vi av följande syn:

Här bor vi för 130 pesos (65 kronor) per natt och i det priset ingår: Sovplats i ett 8-bäddsrum med toalett och dusch på rummet, frukost, internetuppkoppling och det bästa utav allt, varsin cykel 🙂 Det första vi därför gjorde när vi hade checkat in på hostelet var att ge oss ut på en lång och härlig cykeltur 🙂 Vi tog med oss en karta och vårt första stopp fick bli la playa (stranden) 😉

Som ni ser på bilderna är Tulums stränder inte alls lika exploaterade som i Cancún och Playa del Carmen. Här finns nästan inte ett enda hotell intill stranden och alldeles bakom har man ruiner 🙂 Efter att ha spenderat en liten stund här började våra magar att kurra och vi begav oss ut på ännu en cykeltur, denna gång in till centrum för att hitta nånstans att äta. Längs vägen passade vi på att sjunga lite allsång, haha 😉

Väl inne i centrum letade vi oss fram till en äkta mexikansk restaurang där vi åt tacos och fisk 🙂 Vi fick även testa på hur det var att äta middag med en stor, fet sombrero på huvudet. Här kommer bildbeviset:

Här satt vi i närmare 3,5 timmar och åt, pratade och hade en riktig gemytlig tid tillsammans 🙂 Därefter slängde vi oss på cyklarna igen för att ta oss tillbaka till hostelet innan klockan slog 22.00 då cyklarna var tvungna att vara tillbaka 🙂 Imorgon väntar…….hm…..vi får se 😉 Vi gör det vi känner för imorgon, hakuna matata-feeling helt enkelt 🙂 Kvar i Tulum blir vi i alla fall, för detta är verkligen ett ställe som vi tidigt förälskat oss i 🙂

Ta hand om er där hemma!

/ Axel och Markus

Efter tidigare aningen långa inlägg (hoppas ni orkar läsa) kommer här ett kort och konsist (eller ja, vi ska försöka göra ett sådant i alla fall, haha) 😉 Idag ringde väckarklockan 07.30 och det var dags att kliva upp, packa ihop våra saker och bege oss söderut. Efter fyra helt fantastiska dagar i Cancún var det idag dags att förflytta oss och vårt första stopp söderut fick bli Playa del Carmen, dryga en timmes bussfärd ifrån Cancún. Eter att ha packat ihop våra saker och ätit vår sista frukost på Soberanis, gick vi bort till bussterminalen och köpte en biljett mot vår nästa destination. Detta kostade oss endast 45 peso (23 kronor) per person för att få en riktigt behaglig transport med AC, WiFi och filmvisning ner mot Playa del Carmen, sjukt värt! 🙂

Väl där var det dags att leta oss fram till nånstans att sova och efter knappa halvtimmes reserching fann vi detta hostel:

Efter att ha tittat in på rummet bestämde vi oss för att checka in och vi betalade kostnaden för en natt per person (140 peso/70 kronor). Rätt snabbt insåg vi hur otroligt bra Soberanis hade varit. Där betalade vi 20 peso mindre per natt och fick ändå frukost och en helt annan service, men vi planerar ju inte att stanna här alltför länge så vi nöjde oss ändå med detta 🙂

När vi hade installerat oss gav vi oss ut på gatorna i jakt efter nånstans att äta. Vi hamnade till slut på nått så enkelt som Burger King, men gott var det oavsett 🙂

Med maten uppäten begav vi oss ner till Playan för att njuta av lite sol och bad. Stränderna här är väldigt lika de i Cancún, om än inte lika långa, men helt klart väl värda ett besök så här spenderade vi vår eftermiddag. När tiden började närma sig fyra-tiden eller nått liknande rörde vi oss upp mot centrum igen för att bara strosa omkring en stund på gatorna. Vi funderade på hur vi skulle spendera vår tid här och insåg snabbt att det inte finns jättemycket att göra här förutom att bada och sola. Visserligen sprang vi på ett och ett annat ”företag” som försökte sälja på oss olika turer, dock till relativt dyra priser. Samtidigt som vi kände att det vore roligt att göra något sådant kände vi också att vi kanske inte alltid behöver ha ett fullspäckat schema, utan att vi faktiskt kan nöja oss med att bara ligga på stranden, surra och njuta av att faktiskt få koppla av. Detta är ju trots allt också en anledning varför vi har valt att åka ut och resa, att vi faktiskt ska få tid till att bara ta det lugt och basically do nothing 🙂 Därför bestämde vi oss för att inte boka någon tur eller lägga upp någon plan alls, utan helt enkelt ta dagen som den kommer och bara njuta av att vara här!

Några bilder ifrån stranden där vi spenderade vår eftermiddag:

Efter denna lilla ”insikt” fortsatte vi att strosa runt en stund på gatorna innan vi till slut hittade nånstans att äta. Pizza fick det bli denna gång (åh, vilken nyttig dag) 😉 Därefter tog vi oss tillbaka till hostelet för att bara chilla, sitta vid datorn och bara ta det lugnt och sen typ sova. När vi hade gjort detta i nån timme eller så checkade dock en 28 årig irländare in på vårt hostel och vi började snacka med honom. Han frågade om vi vill gå ut och ta en öl tillsammans med honom och vi bestäme oss för att haka på. Detta var defininitivt helt rätt beslut då vi fick en riktigt trevlig kväll med mycket prat och skratt ihop. När klockan dock började närma sig två-tiden på natten var det dags att ta sig tillbaka till hostelet för att sova. Innan vi gjorde detta passade vi emellertid på att uppdatera bloggen och under tiden som vi gjorde detta upptäckte vi att denna plats aldrig tycks sova. Fastän att klockan är närmare tre på natten dånar musiken utanför och det tycks vara fullt liv på gatorna. Nu ska vi i alla fall försöka sova. Vi hörs vid kommande uppdatering! Ha det toppen så länge!

(Ojdå, det blev ett ganska långt inlägg ändå, haha) 😉

/ Axel och Markus

Som vi nämnde i förra inlägget var det idag dags för Isla Mujeres – ”The Island of Women” – ”Kvinnornas ö”, om man så vill, haha 😉 Detta är en liten, mycket vacker och otrolit mysig ö som ligger 18 minuter med båt utanför Cancún. Vi hade som sagt bokat en dagstur med samma ”företag” (om man kan kalla det så, högst tveksamt) som vi hade bokat Chichén Itzá-touren med. Denna dagstur skulle starta klockan 9.30 så vi tog det hyftsat lugnt på morgonen, sov ut lite grann, käkade frukost i lugn och ro och tog sedan en colectivo (en buss) till hotellet där turen skulle utgå ifrån. Väl framme vid hotellet var det dags att betala och vi fick ännu en gång uppleva det sjuka ”prutnings- och extraavgiftssystem” som mexikanarna använder när man ska betala nånting. Vi hade ju kommit överens om en summa, men då är det givetvis en liten extra avgift som de små rackarna så fint slinker in på kvittot som man sen inser att man måste betala. Denna gång låg avgiften på 150 pesos, alltså 75 kronor för oss båda, helt okej, men så sjukt störigt att de inte kan säga den rätta kostnaden direkt! Aja, haha, det är ju deras kultur på nått sätt, så man får väl se det som att man upplever den då 🙂

Oavsett var det i alla fall dags för avfärd en stund därefter och vi klev på katamaranen som skulle ta oss till Isla Mujeres. Tillsammans med kanske 20 andra turister (vi antar att så var fallet, det såg i alla fall ut så) njöt vi i solen som inte direkt, men efter ett tag, stekte på oss 🙂 Öppen bar var det också så vi såg till att avnjuta en och en annan cola på väg ut och vi tog även tillfället i akt att testa Tequila Sunrise, men den var inge god så vi höll oss till colan ändå, haha 🙂

När vi började närma oss ön stannade vi till en bit utanför kusten och guiden förkunnade på spanglish (spanska med varje/vartannat ord översatt till engelska – standardspråket för guiderna här) att det var dags för snorkling. Bara på med snorkel, cyklop och simfötter och sen hoppa i från båten. Denna snorkeltur var härlig, om än inte fantastisk. Visst var det en härlig känsla när ett stim färgglada fiskar kom simmandes rakt emot en, men utan sköldpaddor och häftigare fiskar var det inte så mycket att hänga i julgranen om vi ska vara ärliga (tips till er där hemma nu inför jul) 😉 Men det ingick ju i turen och det är klart att det var roligt att göra det så vi var nöjda trots allt 🙂

Efter snorkelturen klev vi i land på den norra delen av ön. Där kom vi till en shoppninggata och vi fick strosa omkring en stund, vilket resulterade i ett köp av varsitt par solglasögon. Vi gick sedan över till andra sidan ön (gick rätt fort då ön inte är särkilt stor), där vi möttes av en otroligt vacker syn:

Efter en timmes sightseeing klev vi ombord på katamaranen igen för en tur till andra sidan av ön. Här väntade paradiset: Kritvit sand, turkost vatten, solstolar under palmer. Everything was perfect och tiden var inne för lunch.

Innan vi ens hunnit sätta oss vid bordet och börja fundera på att gå och hämta mat från buffén kom dock två personer helt klädda i vitt fram till oss och erbjöd oss massage. Som med alla andra saker man betalar för var även massagen prutbar och öppningsbudet var det gamla vanliga 2 för 1, även om priset var rätt dyrt. Nu har vi lärt oss Mexicos första prutregel: Ser man bara lite besviken ut och går där ifrån dröjer det inte länge innan man hör dem ropa efter oss: ”Good price for you my friend, this price only for you!” Ytterligare lite prutning resulterade i ett acceptabelt i pris och vi kunde med lättare samvete lägga oss till rätta på massagebädden och njuta av den underbara behandlingen. Helt otroligt skönt! 🙂

Efter en härlig avkopplande massage skrek magen efter lite mat och vi var inte sena på att ta för oss av den mexikanska buffén. Med maten uppäten gick vi bort till nästa attraktion på programmet, ett dopp med hajen! Här har ni bildbeviset:

Därefter följde en timmes sol och bad innan det var dags för katamaranen att lämna oss på ön. Ja, ni hörde rätt, vi blev kvar på ön (inte av misstag dock, men ack) 😉 Vi hade ju kommit till paradiset, så varför lämna denna vackra plats? Istället lät vi katamaranen segla iväg och vi fick ta vara på den sista solen och fortsätta sola och bada tills solen sakta försvann bakom horisonten. Gudomligt vackert!

När det blivit mörkt tog vi en mörk och skabbig knarktaxi (vi skämtar, fin är väl att överdriva, men det var en bra taxi) till avgångsstället för färjan. Innan vi åkte tillbaka till Cancún passade vi dock på att käka middag på en sjukt mysig restuarang precis vid vattnet. Med fötterna i sanden, vågorna som skvalpade mot strandkanten (Ja Lena, we could hear the seabruce!) och ljuset som speglades i vattnet från facklorna som brann längs shorelinen njöt vi av en otroligt god middag. Därefter tog vi färjan in till Cancún för att sova vår sista natt på Soberanis. Imorgon åker vi söderut med vårt första stopp i Playa del Carmen. Vi hörs! 🙂

Här åt vi vår otroligt mysiga middag:

Hoppas allt är fint med er där hemma. Må gott så länge så hörs vi!

/ Axel och Markus

”Ormnästet?! Hur menar ni nu?”, hör vi er säga 😉 Jo, det vi menar är att vi har haft ännu en fantastisk dag i Cancún, staden som på mayaindianernas språk betyder ormnäste. ”Can” betyder orm och ”cún” betyder näste, haha, då vet ni det 😉

Hursomhelst har vi i alla fall haft en riktigt härlig chilldag, vilken inleddes med sovmorgon till typ 9.30 eller nått sånt 🙂 Efter att ha intagit den sedvanliga frukosten på Soberanis gav vi oss ut på gatorna i jakt på bussterminalen som skulle ligga inte alltför långt ifrån vårt hostel. Väl där tog vi reda på hur bussförbindelserna från Cancún till Playa del Carmen såg ut. Vi ska väl snart börja röra oss söderut då vi inom knappt en månad ska befinna oss i Costa Rica, så vi kände att detta var dags att kolla upp nu 🙂 Varje kvart från 7.30 på morgonen gick bussarna, vilka tydligen ska vara utrustade med både AC och WiFi. Vi återkommer med rapport om hur den faktiska sitationen ser ut, haha 😉

På väg tillbaka till centrum gick vi förbi både det ena och det andra. Vi passade på att ta reda på information om Isla Mujeres, ön dit vi tänkt åka imorgon, Axel planerade in en intressant kvällsaktivitet (se längre ner i inlägget) och han såg även till att införskaffa välbehövda badtofflor 🙂 Bildbevis:

Vi hittade även intressant, om än aningen konstig, mat:

Med maten uppäten och med badskorna inhandlade såg vädret ut att spricka upp ordentligt så vi tog helt enkelt en buss in till Zona Hotelera och besökte samma strand som vi var vid under vår första dag i Cancún, denna gång i aningen högre temperatur och med solen som sken 🙂 Sol och bad följde därefter i någon timme 🙂

Vi upptäckte även att en vit handduk kanske inte direkt är det bästa att ha på en sandstrand 😉

Efter någon timme i hettan på stranden och med bara en varm vattenflaska i bagaget blev vi otroligt sugna på nått gott att dricka och äta. Ett stopp på närmsta supermercado resulterade i följande inköp:

När vi hade proppat i oss vårt goda inköp, pratat och skrattat en del, begav vi oss tillbaka till hostelet, duschade och sedan var det dags för Axels intressanta kvällsaktivitet. Denna aktivitet kräver en before-bild 🙂

Ja, ni har gissat rätt, en klippning var det som stod på agendan. Och resultatet, ja, haha, en ny frisyr kan man väl kalla det i alla fall 😉 Här har ni processen:

Någonstans i det här skedet får Axel ångest och tänker: ”Hjälp! Vad har jag gett mig in på?!” När klippningen var klar hade ingen lättnadskänsla kommit och ersatt ångesten, men senare under kvällen fann Axel trygghet i att alltid kunna klippa bort den galna frisyren. Vi får väl se när detta sker 🙂 Resultatet blev i alla fall så här:

När denna lilla aktivitet var färdig begav vi oss till centrum för att hitta nånstans att äta. Det blev Pizza för Markus och Ravioli för Axel, gott! 🙂 När maten var uppäten gick vi tillbaka till Soberanis, satte oss vid datorn en stund (eller egentligen ganska länge då internetuppkopplingen är rätt så seg här borta) innan vi därefter gick och la oss och sov 🙂

Imorgon väntar en dagstur till Isla Mujeres som vi såg till att boka idag 🙂 Hoppas ni myser i vintervädret och i kylan och att allt är bra med er där hemma! 🙂 Vi hörs!

/ Axel och Markus

06.15 ringde väckarklockan denna soliga och varma dag. Vi steg upp, gick ner i lobbyn och väntade på att minibussen som skulle ta oss iväg på Chichén Itzá-touren skulle komma. Väl ombord försökte chauffören sälja på oss både myggstift, kamera och solkräm och menade att dessa var väldigt nödvändiga prylar att ha en dag som denna. Vi köpte dock inga och inte såg vi en enda mygga under hela dagen heller, haha 😉

Efter att vi åkt runt och plockat upp en drös med människor kom vi till det ställe där vi skulle byta till den ”riktiga” tour-bussen. Egentligen var det väl inte förrän vi kom fram hit som vi riktigt kunde lita på att vi faktiskt skulle få åka iväg på dagsturen då priset vi betalat för den var sjukligt billigt. 400 kronor per person kostade det typ på alla ställen vi kollade upp, men vi lyckades köpa det för halva priset och betalade 400 kronor för oss båda 🙂 Vi kom i alla fall på den nya bussen där vi bland annat stötte på några svenskar (som för övrigt betalat det dyrare priset trots att vi ändå var med på samma buss, haha). Det kom därför som lite av en lättnad då vår guide satt igång att prata (ömsom spanska, ömsom engelska) och visade sig vara en riktigt härlig person med många intressanta saker att berätta, alltid med glimten i ögat och ett skämt nära till hands. Han berättade om alltifrån hur Cancún växt till en storstad på bara 37 år och hur viktig turismen blivit för staden, till mayafolkets levnadsätt och kännetecken. Riktigt intressant! 🙂

När dryga en timmes resfärd passerat kom vi fram till vårt första stopp, ”El cenote”. Där fick vi dels ta del av mayakultur i realtid genom att strosa runt i en by där en del av mayafolket bodde och dels ta ett uppfriskande bad i en underjordisk grotta/hål i marken/vad vi nu ska kalla det 😉 Detta var helt fantastiskt! Vi fick simma runt med stalagmiter och stalaktiter ovanför och runtomkring oss samtidigt som några mayaindianer spelade, sjöng och dansade. Underbart!

Bussen tog oss sedan vidare till en marknad där vi både fick strosa runt och köpa alla möjliga saker som mayaindianerna i området hade tillverkat samt äta mat i samband med att mayaindianerna hade en typ av show för oss. De dansade någon typ av step-dance samtidigt som de balanserade ölflaskor och dylikt på huvudet. Gott och kul på samma gång! Under tiden fick vi även tid att prata med de svenskar som vi snabbt hade hejat på tidigare på bussen och det visade sig att en av dem var en utav de ansvariga på aftonbladet. Han hade tidigare bott och gjort sin militärtjänst i Costa Rica och passade på att ge oss några tips på vad vi kan göra när vi så småningom kommer dit 🙂

En kvarts bussresa senare var vi framme vid den verkliga attraktionen för dagen, Chichén Itzá. Och detta var verkligen en upplevelse, helt otroligt maffigt! Tillsammans med en bra guide fick vi gå runt bland ruinerna från den gamla mayastaden, höra om hur oerhört intelligenta folket som levde där var samtidigt som vi fascinerades över hur de med dåtidens medel kunde åstadkomma en sådan avancerad arkitektur. Templet var bland annat konstruerat för att fungera som en förstärkare vid dåtida härskares tal till sitt folk. Vad detta innebar för oss var att om man stod i rätt vinkel i förhållande till templet kunde man med en klappning få templet att avge ett pistolsljud. Har ni svårt att förstå, haha, åk dit själva 😉 Då kommer ni liksom vi att inse varför denna magiska plats kallas ett av världens sju underverk 🙂

När vi hade sugit in det mesta utav Chichén Itzá var det dags att lämna platsen och sätta oss på bussen igen. 2,5 timmar senare var vi tillbaka i Cancún, trötta, men mycket nöjda! Allt detta för 200 kronor per person, amazing 🙂 Det vi nu gjorde var att svida om, ta en buss in till Zona Hotelera, käka lite mat innan vi besökte en utav Cancúns mest kända nattklubbar, Coco Bongo. Detta ställe varvade akrobatisk show med disco, vilket gav oss några riktigt roliga timmar 🙂 Här är några bilder:

Trötta, men nöjda, tog vi oss sedan hem till Soberanis och la oss för att sova. Sammanfattning av dag två: Supersuperbueno 🙂

/ Axel och Markus

ÄNTLIGEN är vi här!!! Klockan var strax efter 19 lokal tid när vi landade på Cancúns flygplats. Efter att ha rest i 16 timmar med bara 2,5 timmars sömn på Arlanda i bagaget var vi sjukligt trötta, så ingen av oss kunde riktigt ta in att vi faktiskt var framme. Galen känsla, så kan man sammafatta det hela 🙂 På lite knackig spanska lyckades vi i alla fall köpa biljetter till en minibuss som tog oss till Soberanis Hostal där vi hade bokat våra sovplatser. Lustigt nog fanns vårt 4-bäddsrum av någon anledning inte kvar så istället fick vi ett rum för bara oss två 🙂 Mycket skönt!!!

Axel gillar att flyga, jomenvisst 🙂

Vårt hotelrum första natten i Cancún:

Tänk dig följande senario: Klockan är 02.00 mexikans tid, 09.00 svensk, och väckarklockan ringer. Två aningen fövirrade killar vaknar upp på ett hotelrum i Mexiko och undrar vad klockan egentligen är. Vi hade ju bestämt att vi skulle kliva upp 09.00 och vi hade ju ställt om klockorna………trodde vi, haha 😉 Detta var vad vi var med om vår första natt i Cancún, haha. Ni kan ju tänka er hur skön känslan var när vi inser att klockan bara är 02.00 och att vi har sju timmar kvar att sova. SKÖNT tyckte vi att det var i alla fall 🙂

När vi så småningom vaknade, denna gång rätt tid, klev vi upp, tog varsin dusch och gick sedan ner för att äta den frukost som ingår i de 65 svenska kronor per person som vi betalar för att sova här på Soberanis 🙂 Här kommer detta ögonblicks bildbevis:

När frukosten var färdigäten gav vi oss ut på gatan med ett mål i sikte: ”Vamos a la playa”. För er som inte förstår spanska var det alltså stranden som vi ville åt, haha 😉 Ärligt talat hade vi ingen aning om vart vi skulle så vi fick fråga oss fram och hamnade såsmåningom på en buss som tog oss till ”Playa Tortugas”. Egentligen var det väl inget superduperfint sol- och badväder, så istället för att lägga oss på ett och samma ställe började vi istället vandra längs den helt otroligt långa stranden. HELT underbart!!!

Till slut hoppade vi även i och tog oss ett bad, helt fantastisk känla! 🙂 Varmt, en massa vågor och ja, i några minuter kände man sig definitivt som ett barn igen 😉

Efter några magiska timmar längs stranden började det komiskt att regna och vi tog vårt pick och pack och åkte tillbaka till hostelet. Där duschade vi, degade i någon timme, innan vi for tillbaka till Downtown och käkade, bara chillade och pratade en stund för att sedan åka tillbaka till våra sängar för att sova 🙂

Summering av dag ett i Cancún: Superbueno 🙂

Imorgon har vi bokat en dagstur till Chichen Itza med start klockan 07.00 🙂 Sova är därför eftertraktat just nu 🙂

Hoppas allt är bra med er där hemma också! Vi hörs!

/ Axel och Markus