Efter dryga 10 veckor ifrån varandra fick jag i söndags äntligen återse min (lilla) chilenska vän som hämtade upp mig på flygplatsen i Santiago 🙂 Efter att ha kommit ifrån ett dryga 30-gradigt Honduras blev jag aningen chockad att möta den betydligt kallare chilenska hösten med sina ynka 10 grader. Tack och lov lyste solen, men när sedan den gick ner var det svinkallt, haha!

En underbar känsla att få ses igen, att få titta ut genom bussfönstret och föreställa sig den home-sweet-home-känsla som hon upplever. Väl hemma i Rancagua, Lizettes hemstad, fick jag träffa hennes föräldrar, två mycket kortväxta (och väldigt söta) chilenare som från första stund var oerhört omhändertagande.

Jag och Liz fick en heldag under måndagen till att bara umgås, se oss omkring lite i hennes hemstad och även göra ett besök på bio för att (för min del) äntligen se ”Skönheten och odjuret”. Och eftersom vi såg den i Chile var den givetvis dubbad, haha 😉

Under tisdagen sen var Liz tvungen att jobba och jag fick därför en heldag tillsammans med hennes föräldrar, vilket definitivt var en intressant upplevelse. Här i Chile använder de väldigt mycket slang och oerhört många unika uttryck, vilket när jag umgås med Liz aldrig varit något problem då hon alltid förklarar och förstår när jag är totalt lost, men hennes föräldrar däremot, där klickade det inte på samma sätt, haha 😉 Så jag var absolut förvirrad emellanåt, men de var samtidigt så fina mot mig och lagade god mat, gav mig en extra fleeströja och en halsduk, tog mig till frisören och lyckades lura mig så att jag inte fick betala utan istället blev bjuden på min klippning samt lät mig hjälpa dem med deras förhandling om en ny bil (vilket jag inte var någon vidare hjälp till, men men), haha 🙂

Under kvällen sedan ville Liz’s pappa väldigt gärna att jag skulle följa med honom till hans cellgrupp i kyrkan och dela något ord med dem. Jag kan väl inte säga att jag kände mig dunderbekväm, men ville samtidigt möta hans önskan och ställde därför upp 🙂 Så jag flögs tillbaka en aning till DTS:n och fick improvisera ihop någon form av predikan inför dessa 10-talet äldre personer, och tack vare Guds ledning och support ifrån Liz blev det rätt bra till slut 🙂

Efter detta hade tiden sprungit iväg, men Liz och jag var fortfarande hungriga och sugna på sushi så vi gav oss iväg till ett sushiställe och njöt av god mat, varunder jag bombarderade henne med frågor för att förstå de något pinsamma förvirringssituationerna som uppstått under dagen 🙂

Onsdagen blev sedan en kanondag 🙂 Det var på nytt dags för Liz att jobba, men denna gång följde jag med henne dit och fick spendera en dag tillsammans med hennes fantastiskt trevliga arbetskamrater. Väldigt mycket skratt och skämt bestod dagen av, även om Liz givetvis gjorde sitt jobb och mötte sina små söta elever och hjälpte dem att uttala både det ena och det andra. På ett litet hörn var jag även med henne och hjälte till lite smått 🙂

Om två veckor ska jag vara med henne på jobbet igen och inför detta tillfälle fick jag under onsdagen även gå runt till alla klasser tillsammans med engelskaläraren. Jag ska nämligen joina honom nästa gång och vara med under hans lektioner 🙂 Och det var utan tvekan en upplevelse att kliva in i de olika klassrummen och varje gång mötas av ett jubel, skratt, förvånade ansikten och flertalet elever som tittade på mig länge innan ord som ”giraff” eller ”jätte” flög ur deras munnar 😉

När jobbet var över begav vi oss upp till en utsiktsplats över staden innan vi sedan gjorde ett långt besök på en utav Liz’s favoritrestauranger, kinamat 🙂

Torsdag blev en väldigt tidig morgon. Redan klockan 7 var det dags för mig att sätta mig på en buss in till Santiago samtidigt som Liz for iväg till jobbet. Dryga två timmar senare anlände jag till flygplatsen där jag fick ännu ett kärt återseende då Lauren anlände med sitt flyg ifrån USA. Vi hade därefter massor av tid åt att ta en lång kaffe och ketcha up vad som hänt de senaste månaderna, vi tog oss tillbaka till Rancagua och åt där lunch tillsammans med Liz’s föräldrar innan vi tog en långpromenad i solen 🙂 Så härligt att få vara tillsammans igen 🙂

När Liz framåt kvällen sedan slutade jobbet satte vi oss i en bil för att ta oss tillbaka till flygplatsen igen 🙂 Amerikanska nummer två anlände nämligen strax efter nio på kvällen 🙂 Och glädjen var stor när vi äntligen var samlade alla fyra igen, de tre personer som jag definitivt spenderade mest tid tillsammans med under DTS:n och som jag upplevde så mycket med under de 5 månader vi hade ihop 🙂 Lycka!

Idag, fredag, har vi chillat i solen och tagit en tur in till stan för att växla pengar och dricka en kaffe i solen 🙂 Det är verkligen en fröjd att få så mycket kvalitetstid ihop utan att ha något schema eller bestämda aktiviteter som inrutar oss 🙂

Nu har vi precis ätit en något sen lunch och inväntar Liz’s föräldrar som strax ska komma hem med en sprillans ny bil 🙂 Helt sjukt, men de vill sedan att vi använder denna när vi ikväll påbörjar vårt äventyr söderut. Väskorna är packade och vi ska göra en roadtrip söderut i landet för att få uppleva den vackra chilenska naturen 🙂 Är så taggad!

Be en bön att vi inte krockar eller repar den nya bilen och att vi får en säker och underbar resa tillsammans 🙂 Just sayin’, om knappt tre veckor tar mitt äventyr mig hem till Sverige!