En vecka senare och vi är tillbaka på basen i San Pedro. Idag håller vi på och tvättar, fixar, packar om och försöker att vila lite däremellan. Imorgon tar vi flyget till INDIEN och vår excitment är verkligen på topp! Men det kommer dröja ett tag innan vi är framme. Först ett flyg till New York, där vi ska försöka ta oss ut från flygplatsen för att ta vara på de 6 timmar som vi har i denna stad 🙂 Sen ett 12 timmars långt flyg till Dubai med 2 timmars väntan där och sen ett flyg till Indien 🙂 Väl där ska vi spendera några timmar i Hyderabab innan vi tar ett tåg ner och ut till Visakhapatnam där vi ska bo på en YWAM-bas 🙂 Gaaaah, spännande!

Den senaste veckan har vi spenderat i Jarabacoa, en stad 4 timmar norrut i landet. Den 28 gradiga värmen med hög luftfuktighet och ett platt landskap byttes ut mot 25-gradig värme med kalla morgnar och kvällar och nästintill ingen luftfuktighet och vi omringades av berg och skog. Där har vi bott hemma hos en kvinna som hyrt ut hela övervåningen i sitt fantastiska hus åt oss 🙂 Det har varit riktigt nice och vi har blivit bortskämda med god mat och lyx att få sitta i en gungstol på balkongen till exempel 🙂

Dagarna har sett hyfsat likadana ut. Vi har arbetat i två olika comunities, där vi på förmiddagarna antingen har sysslat med bibelutdelning eller kids ministry, det vill säga gått runt och knackat dörr, delat ut biblar och pratat med människorna i området, eller dansat, dramatiserat någon bibelstory, gjort ansiktsmålning, lekt olika lekar och tagit hand om barnen 🙂

Eftermiddagarna har vi för det mesta haft fria, då vi kunnat vila upp oss, läst någon bok, hitta på nått skoj ihop eller sovit, haha 🙂 Höjdpunkten här var nog när vi en eftermiddag for iväg och tog en ridtur längs en å i skogen och när vi därefter åkte till ett vattenfall och kollade in det 🙂

I princip varje kväll har vi sedan haft en gudstjänst i olika kyrkor som vi haft hand om och helt enkelt turats om vilka som har fått dela deras vittnesbörd, predikat, dansat, gjort något drama eller haft hand om bön och lovsång 🙂 På så sätt har det varit en utmanande vecka där vi varje dag har varit tvugna att förlita oss på Gud och hjälpts åt att lösa olika saker 🙂 Största utmaningen personligen var nog när det var min tur att predika på tisdagskvällen. Under knappt en timme fick jag stå och prata om vad Gud har lärt mig under de senaste veckorna och hur viktigt det är att finna sin identitet hos honom. Att göra detta på spanska var definitivt utmanande, men gav mig dubbel glädje efteråt då jag verkligen fick känna att Gud använde mig och la orden i min mun 🙂 Häftig känsla!

I och med att vi spenderade den senaste veckan i Jarabacoa innebar detta också att julafton inföll under vår vistelse där. Detta var den enda dagen vi var helt lediga under veckan där borta så alla njöt av en lång sovmorgon och vaknade successivt till liv från 10 och framåt. Därefter hade vi en väldigt avkopplande dag då jag hade möjligheten att prata med min familj, utnyttja lite utav vårt urkassa internet och hälsa folket där hemma en god jul och framåt eftermiddagen när alla var uppe hade vi vårt egna lilla julbak med julmusik i bakgrunden 🙂

På kvällen sen klädde vi upp oss (eller ja, några av oss, inte jag då jag redan hade förbrukat min enda medtagna skjorta) och gick ut och käkade ”julbord”, vilket var förvånansvärt gott 🙂 Typ potatisgratäng med portvins-kyckling, mer eller mindre i alla fall 🙂

Sammanfattningsvis var det en händelserik, uttömmande, utmanande, rolig, sammansvetsande och intressant vecka 🙂 Därtill var det väldigt roligt att få lära känna en helt annan del av landet. Skum känsla att sen återvända tillbaka till basen där vi bott i 12 veckor för att bara spendera en ynka liten dag här och sen imorgon åka vidare till Indien 🙂 Men vi är taggade och förväntansfulla att se vad Gud vill göra genom oss där borta och hur detta väldigt annorlunda land möter oss 🙂 Hörs vi inte innan, så önskar jag er ett GOTT NYTT ÅR!

Igår avslutades officiellt vår lecture phase och 12 veckors ”To know God” är över. Nu går vi in i vår outreach phase och byter därmed slogan till ”and to make Him known” 🙂 De här två dagarna efter husbygget i början på veckan har vi ägnat åt att förbereda oss inför det som ska ske härnäst. En del städning har behövts, vi har packat ihop våra saker, åkt några turer in till San Pedro för att köpa diverse nödvändigheter som tandkräm, handsprit, schampoo med mera och därtill har vi även haft tid att slappa och tagit det lugnt 🙂

Idag åker vi upp till norra delen av landet där vi ska befinna oss i drygt en vecka för att göra olika ministries (+ fira jul). Sen kommer vi tillbaka i ett dygn bara och packar om inför vår resa till Indien den 27 december 🙂 Jag känner mig spänd inför att se vad vi ska få vara med om, med ordet förväntansfull kan vi sammanfatta min känsla 🙂

Igår var det julafton här på basen och vi klädde upp oss, åt god mat och hade julklappsutdelning. Min ”amigo secreto” var Josué och till honom hade jag köpt en YWAM-T-shirt och därigenom skänkt lite pengar till vår outreach. Något presentpapper hade jag dock inte, så det fick bli inslaget i en plastpåse med silvertejp runt och några påskfjädrar 🙂 Haha!

Så mycket julkänsla infann sig dock inte, även om maten var annorlunda, vi var uppklädda och julmusik spelades i bakgrunden. Men det var absolut en trevlig kväll med äppelpajen till efterrätt som pricken över i:et i matväg 🙂

Nu ska jag packa ihop det sista och göra min väska redo för avfärd 🙂 Vi får se hur det ser ut med internettillgång dit vi ska, så jag vet inte när vi hörs härnäst 🙂 Kram så länge!

Tre dagar senare och efter en hel del arbete i den stekande solen kunde vi idag lämna över nycklarna till en mycket tacksam familj och beskåda huset vi byggt 🙂

Idag var det finlir som gällde. De sista listerna skulle upp och allt skulle målas på nytt. Några började skruva ihop IKEA-möbler som skulle in efter att huset städats och elektricitet-teamet slutförde sitt arbete 🙂

Familjen höll sig inne i deras gamla hus (som står precis bredvid det nybyggda) och inväntade överraskningen 🙂 Titt som tätt smög jag in dit för att prata lite med dem och se hur de mådde. Förväntansfulla och glada väntade de på att få se slutresultatet 🙂

Framåt lunch var vi äntligen klara och samlades utanför huset i en ring för att skicka runt nyckeln till alla och ge var och en chansen att säga någonting till familjen 🙂 Därefter bad vi för dem och sen fick vi glädjas åt att se deras glada miner när de låste upp dörren och klev in i huset för första gången 🙂

Det har verkligen varit tre lärorika och välsignade dagar och fantastiskt roligt att få göra detta ihop som grupp. Att sen få se familjen så glada och berörda var pricken över i:et 🙂

Ännu en heldag på bygget och vi har slitit, svettats och kämpat på riktigt hårt i värmen. Är riktigt stolt över vårt team och gläds så över att se familjens lycka allteftersom deras hus blir mer och mer färdigt 🙂

Idag har vi varit uppdelade i fyra grupper på nytt. En grupp har arbetat med taket, en annan med elektriciteten, en tredje med alla innerväggar och lister och en fjärde med måleriet 🙂

Jag tyckte det här med att hamra från igår var så pass kul så jag fortsatte på det spåret genom att spika upp alla innerväggar och listerna 🙂

Hettan var inte nådig idag, så det var riktigt gött när gruppen som arbetade med taket började lägga på plåtskivorna 🙂

Min och Liz (vi jobbade ihop idag) sista uppgift blev att spika upp lister runt fönstren och att se skillnaden när slutresultatet mer och mer kom fram var riktigt roligt 🙂

Så idag slutförde vi det mesta utav grovjobbet. Imorgon återstår några lister, lite finmåleri och det sista med elektriciteten 🙂 Sen ska huset städas, möbleras och nyckeln ska lämnas över till familjen 🙂 Ser verkligen fram emot det ögonblicket!

To be continued med andra ord…

11 veckor swishade verkligen förbi och i torsdags hade vi allra sista lektion under vår DTS. Sista veckan blev en riktig höjdare och undervisningen knöt verkligen ihop mycket utav det vi lärt oss under de senaste veckorna. Det är häftigt att titta tillbaka på de perspektiv som jag hade när jag kom hit för snart 3 månader sen och vilka perspektiv som jag har nu. Den känslan säger mig att jag är väldigt glad för den tiden som jag fått här och för allt jag fått lära mig 🙂

Helgen blev en riktig retreat med tre timmar på stranden på fredagen, soffläge + bok under eftermiddagen och julfest för gatupojkarna under kvällen 🙂 Så roligt att få se deras glädje att springa runt här på basen, spela volleyboll, bada i poolen och äta gott. Efter middagen gjorde vi även ett försök att dramatisera julevangeliet för dem och det framförandet gick i klassisk dominikansk anda, det vill säga vi förberedde oss 30 minuter dagen innan och rivde ihop våra scenkläder minutrarna innan, men det blev riktigt lyckat till slut ändå 🙂

Under lördagen sen kände jag för ett marathon igen, ett FaceTime-marathon alltså 🙂 Från 9 på morgonen till 16 på eftermiddagen satt jag på samma stol och samtalen avlöste varandra. Helt fantastiskt! Och allting avslutades med massa glädje och kärlek då jag fick dansa runt granen och äta julgodis tillsammans med mina underbara vänner därhemma 🙂 Titta så härligt!

Direkt efter mitt FaceTime-marathon tog vi oss en sväng till stranden för att titta på solnedgången, något som dock inte riktigt blev av då molen skymde lite av sikten, men gitarren, sällskapet och färgen på himlen var väl värt ett strandbesök ändå 🙂

Kyrka, tvättid och mera bok + soffläge avslutade sedan helgen under söndagen. Nu har vi precis gått in i vecka nummer ett utav två local outreach-veckor innan vi far till Indien. Under dessa första tre dagar välsignar vi en familj genom att bygga ett helt nytt hus till dem. Så idag anlände vi till byggarbetsplatsen och till en 20 x 16 feet (6 x 5 meter) stor gjuten cementgrund. Ovanpå denna började vi sedan bygga det hus som inom tre dagar ska få lämnas över till en kvinna med fyra barn vars nuvarande hus skulle kunna beskrivas mer som ett plåtskjul.

Vårt team delades upp i fyra grupper. Några som spikade och skruvade ihop alla väggar, en annan grupp som målade allting, en tredje grupp som arbetade med taket och en fjärde grupp som sågade alla plankor. Jag var med i den första gruppen (surprise) och kände en sån glädje att hamra, skruva och se arbetet gå framåt. En riktig glädje att få vara en del av detta 🙂

När vi redan efter någon timmes arbete var redo att resa första väggen uppstod mycket glädje bland gruppen. Känslan att resa första väggen och se skelettet utvecklas var riktigt kul och verkligen en lycka att se för familjen 🙂

När vi påbörjade arbetet med den andra väggen hade vi alla fått in snitsen så strax därefter var det dags för ännu en väggresning 🙂

Därefter flöt arbetet på riktigt bra. Vi fortsatte hamra, skruva, såga ut öppningar för dörren och fönstren och påbörjade även arbetet med innerväggarna. Det var häftigt att se hur sammanfogade vi som team var och hur väl allting fungerade 🙂 Alla var på sånt bra humör och fyllda av glädje att få bidra med sina krafter på det här viset. Och våra dagliga behov blev även tillfredsställda. En uppställd bajamaja fanns tillgänglig för den som behövde och lunchen intogs på plats och bestod av macka, chips, äpple och kex 🙂

Framåt fyratiden på eftermiddagen rundade vi av första dagens arbete och vi kunde skåda dagens framgång. Alla fyra väggar uppe och även stommen till innerväggarna. Öppningarna för dörren och fönstren är klara och imorgon fortsätter vi skruva dit innerväggarna, fönstren och dörren. Taket ska även på plats 🙂

Riktigt sega är vi nu och det är uppvilning delux som gäller här på basen. Imorgon väntar som sagt ännu en dag på bygget! 🙂 I’m excited!

Aningen solbränd och med vad som tycks vara en konstant eftersvettning från löpturen tidigare idag slår jag mig ner i skuggan i en utav våra fåtöljer. Vilken skön och härlig dag det har varit hittills!

Denna lördag började dock inte lika bra. Jag vaknade med någon form av social fobi, inte direkt en känsla jag upplever särskilt ofta. Länge har jag varit van att leva tätt inpå andra människor och i 99 fall av 100 väljer jag ett socialt umgänge framför att vara själv. Men den här morgonen kände jag för att inte prata med någon. Jag ville vara själv. Lyssna på musik. Vila.

Så efter frukosten promenerade jag ner till stranden och njöt av 2 timmar i solen. Därefter spratt det i benen och trots att det inte fanns ett moln på himlen och hettan var stekande kände jag för en löptur. Så jag gav mig ut på en 10 km runda och insåg när jag kommit halvvägs att det nog hade varit en bra idé att ta med sig en flaska vatten. Jag ville dock inte vika av hem utan var fast besluten på att ta ett varv till, så istället sprang jag förbi vårt favoritcafé och bad om en flaska vatten och att få betala vid vår nästa visit. Hur härligt är inte det? Rakel som hon heter som äger stället är så gullig och skrattade högt när hon såg mig knallröd och dyngsur i svett kliva in där och be om vatten. Så det fanns inga tvivel direkt på att jag skulle få köpa en flaska på kredit 😉

Krediten varade inte länge heller, för redan efter lunch gick vi dit och njöt av varsin kaffe och bakelse och jag kunde betala igen min skuld 🙂

Den här veckan har varit lite speciell. Inga lektioner utan local outreach. Detta har inneburit att vi som ni såg i måndags hjälpte till att bygga väggar och måla ett redan befintligt ”hus”. Under resterande dagar har sedan halva gänget joinat ett team från USA som kom hit för att bygga 3 stycken ”Homes of Hope”-hus. Vi andra har ägnat oss åt kids ministry, bibelutdelning, familjebesök, ungdomssamling med mera.

När ett husbygge sker sådär i ett fattigt område kryllar det av barn runtomkring. De blir intresserade, vill hjälpa till, springer runt och kanske inte alltid bidrar till det mest effektiva bygget. Så vår uppgift var att ta med barnen och leka med dem, spela upp förberedda draman som vi gjort, dansa med dem, göra olika hantverk med mera. Därtill har vi även besökt olika skolor och gjort liknande ministry.

Därtill har vi också som sagt vandrat omkring i området, besökt de familjer som senare under veckan fick varsitt nybyggt hus, delat ut biblar, besökt en familj i området vars mamma nyligen gått bort, tog med en kvinna till sjukhuset och helt enkelt tjänat i det området där husen har byggts 🙂

En annorlunda, men mycket glädjande vecka 🙂 Imorgon ska vi åka till en vattenpark och leka och sen väntar vår sista vecka med lektioner 🙂 I’m excited!