Yes, livet leker vidare här borta och det börjar verkligen kännas som att vi är på slutspurten av vår långa resa 🙂 Helt sjukt att det snart är dags att bege oss hemåt efter fem och en halv månad här borta! Det är bara att njuta nu och försöka ta vara på de dagar som vi har kvar, något vi så gärna gör 🙂 Sist vi skrev här på bloggen hade vi ju precis avverkat en otroligt händelserik vecka i huvudstaden Buenos Aires och berättade att vi på torsdagen skulle ta oss vidare norrut. Detta gjorde vi också och efter en 20 timmars lång bussresa kom vi till Puerto Iguazú (Argentina) dit vi anlände vid ungefär lunchtid. Vi var väl rätt trötta (vilket man typ får räkna med efter en lång bussresa på natten), så efter att ha letat upp ett helt okej hostel, installerat oss och fått i oss lite lunch dog vi lite på rummet framför åtta avsnitt av Grey’s, haha 🙂 Och för de som vet hur långt ett avsnitt av Grey’s är förstår säkert att det därefter var middagstid och dags att ge oss ut igen i jakt på lite mat 😉 Vi lyckades hitta ett riktigt nice wok-ställe och åt en kyckling- respektive sea food-wok med nudlar som lite omväxling efter allt kött i Buenos Aires 🙂 Riktigt gott!

Mätta och belåtna gick vi tillbaka till hostelet, degade lite till och gick sedan och la oss för att dagen därefter vakna upp till en riktigt varm och härlig dag med strålande solsken 🙂 Planen för en dag som denna var att göra ett besök vid de kända vattenfallen Iguazú Falls, en aktivitet som verkligen skulle komma att ta hela dagen! Klockan var väl sådär åtta på morgonen när vi hade ätit upp vår frukost och begett oss till busstationen för att där hoppa på en lokalbuss som skulle ta oss till Parque Nacional de Iguazú 🙂 Väl där var väl klockan runt halv tio på morgonen och vi kunde inleda vår närmare sju timmar långa rundvandring i denna park. Och sju timmar, ja, det låter ju otroligt mycket för att se några vattenfall, men saken är den att det här inte rör sig om ett fåtal sådana, utan en hel drös med vattenfall som på vissa ställen går att närma sig och komma riktigt nära och som man på andra ställen får en riktigt vacker panoramavy över 🙂 Och för att känna till alla dessa olika platser och se på vattenfallen ifrån alla dess möjliga vinklar (vilket kanske låter lite långdraget, men som verkligen var en maffig upplevelse), ja, det tog oss närmare sju timmar, haha 🙂 Och vilken otroligt vacker plats detta var alltså! På vissa ställen blev man faktiskt lite tagen, stod kvar i ett antal minuter och bara njöt av den fantastiska vy man hade framför sig 🙂 Oerhört vackert!

När vi äntrade nationalparken var det första vi gjorde att sätta oss på detta lilla tåg…

…som förde oss till vårt första stopp under dagen, ”Garganta del Diablo” (Djävulens strupe):

Och där skulle man ju inte direkt vilja trilla ner 😉

Mycket promenad blev det som sagt under dagen:

Oerhört vackert!

En och en annan tvättbjörn stötte vi även på längs vägen:

Axel poserar vid Salto Bossetti (namnet på just detta vattenfall):

SÅ otroligt vackert som sagt!

Ungefär vid klockan två på dagen åkte vi ut till ön som ni ser på bilden ovan där vi kunde närma oss vattenfallen ytterligare:

Vattenfallen sett ifrån en annan vinkel 🙂

Tvillingvattenfallen som vi såg sist under rundvandringen 🙂

Med vattenfallen besökta och med sju timmars rundvandring avklarade var vi rätt trötta (särskilt våra ben) och så mycket mer än att ta oss tillbaka till hostelet och gå ut och äta middag orkade vi inte med. Vi fann dock även denna kväll en riktigt nice restaurang där vi åt otroligt gott kött (måste vara importerat från Buenos Aires, haha) och njöt av en fin uteservering i månljuset 🙂 Riktigt nice faktiskt!

Dagen därefter ringde väckarklockan även denna morgon rätt tidigt och vi gick upp, åt vår frukost och gjorde oss färdiga för att faktiskt lämna både staden och landet och bege oss in i Brasilien. Trots att vi bytte land var det dock ingen lång bussresa, bara knappa halvtimmen tog den om man räknar bort den närmare timmen som vi spenderade vid gränsen. Staden vi då kom till hette Foz do Iguaco, vilket betyder just Iguazú Falls på portugisiska. Ja, nu hade vi ju som sagt gett oss in i Brasilien och därmed fått lämna spanskan och gett oss in i portugis-träsket, haha 😉 Ja, ett träsk, så kändes det faktiskt efter att ha varit vana vid att prata spanska med nästintill allt och alla i fem månader. Och efter att ha spenderat lite drygt en dag här känns det faktiskt rätt knäppt att inte kunna kommunicera med lokalbefolkningen på det sätt som vi har kunnat göra tidigare. Spanska och portugisiska kan jämföras med typ svenska och danska och hur mycket danska förstår vi liksom och vice versa? Nej, det har fått bli engelska, vilket väl har fungerat sådär. Oftast har det faktiskt fungerat enklare att kommunicera på den lilla spanska som de kan än att försöka på engelska, men vi får väl se hur det blir i fortsättningen 🙂 Skumt var det i alla fall!

Till Foz do Iguaco anlände vi vid ungefär tolvtiden och det vi då gjorde var att leta upp första bästa, helt okej billiga hostel. Vi fann ett rätt nära busstationen och kunde rätt snabbt efter att ha lagt in våra saker på rummet hoppa på en buss som tog oss till Parque Nacional do Iguacu, det vill säga den brasilianska nationalparken. Vi skulle nämligen besöka Iguazú Falls även på den brasilianska sidan 🙂 Detta kan ju låta lite onödigt kanske, men hursomhelst tycks det vara så man gör och det skulle faktiskt visa sig att man fick se vattenfallen ifrån ett lite annorlunda håll, vilket när det inte kostade särskilt mycket absolut var värt pengarna 🙂 På den argentinska sidan dagen innan hade man fått komma mycket närmre vattenfallen, medan man på den brasilianska sidan fick en störra panoramavy ut över alla vattenfall. En panoramavy hade vi ju i och för sig redan fått på den argentinska sidan och helt ärligt var det väl inte superstor skillnad, men då det som sagt inte kostade särskilt mycket var det absolut väl värt ett besök. Dessutom var det ju en rätt lustig känsla att stå där på andra sidan floden, titta ner på människorna som vandrade omkring på den argentinska sidan och tänka: ”Hm, ja, där gick vi också igår, haha!” 😉 Otroligt vackert var det givetvis också här och vi lyckades väl ta en och an annan bra bild även under denna dag 🙂 Här kommer ett urval av dem:

På den brasilianska sidan var man definitivt längre ifrån vattenfallen till en början. Men ack så vackert!

Lustig känsla att sitta på andra sidan och veta att vi dagen innan befann oss i Argentina och då klev i land på stranden där nere för att besöka ön, haha 😉

Flera regnbågar fick vi syn på under båda dagarna 🙂

Markus vid Garganta del Diablo, denna dag dock på den brasilianska sidan 🙂

Det sista vi gjorde under turen var att åka upp i ett litet torn för att få en bättre överblick ut över vattenfallen. Om vi fick det är väl tveksamt, men aja, det var gratis så vi gjorde det hursomhelst 🙂

När vi hade vandrat omkring där inne på området i närmare två och en halv timme (den brasilianska sidan tog alltså betydligt kortare tid att ta sig igenom) tog vi bara första bästa buss tillbaka till hostelet, degade lite framför våra datorer och gick sedan ut och käkade middag. Vi hade tänkt gå till någon BBQ-restaurang där man kunde betala rätt billiga pengar och sedan äta så mycket man ville, men då vi inte lyckades leta rätt på detta ställe fick det bli en kebabrulle på nån uteservering rätt nära hostelet, haha 🙂 Gott var det i alla fall och när vi var mätta och belåtna tog vi oss bara tillbaka till hostelet, kollade på några avsnitt Grey’s och gick sedan och la oss 🙂

Idag är det måndag och vi har vaknat upp här på hostelet i Foz do Iguacu efter en mycket efterlängtad lång natts sömn 🙂 Vi har checkat ut, men sitter ute i nån slags uteservering som tillhör hostelet, använder internet, har precis ätit lunch och ska senare ikväll hoppa på en nattbuss mot vår näst sista destination under denna resa, nämligen Floreánpolis (en stad ute vid kusten, men i typ samma breddgrad som vi befinner oss nu). Där ska vi sedan åka ut till en ö som ligger precis utanför denna stad där några dagar på stranden med förhoppningsvis sol och bad väntar oss 🙂 Och efter det, ja, då återstår det inte så mycket mer än att ta vår sista buss upp till Rio de Janerio, spendera ungefär en vecka där varunder vi givetvis tänkt besöka Jesusstatyn och sockertoppen och tillbringa våra sista dagar på stranden innan vi sedan faktiskt kommer hem 🙂 Ja, för idag blev det klart, den 23 maj tar vi flyget från Rio till Stockholm och till Sundsvall kommer vi väl någon gång under dagen den 25 maj 🙂 Flygbiljetterna är bokade och allting är klart! Nu ska vi njuta av de sista två veckorna här borta, ta vara på tiden och må gott och sedan ser vi fram emot att komma hem till vårt kära hemland och träffa er alla igen! 🙂 Vi hörs dock givetvis något mer innan vi far! Må gott så länge!

/ Axel och Markus