Hjälp, hjälp, hjälp vad tiden flyger alltså. 160 timmars spanskundervisning och 8 veckors plugg och vistelse i Quito är nu över. Det har utan tvekan varit en helt fantastiskt tid och vi har lärt oss otroligt mycket 🙂 Men som allting annat har ju också detta sitt slut och imorgon bär det vidare och vi tar flyget till Galapagosöarna. Visst ska det bli oerhört roligt att få ge sig ut och resa igen, få röra på sig lite, men det är ju samtidigt lite vemodigt att lämna allt här då vi faktiskt har börjat känna oss som hemma. Vår sista vecka här i Quito var trots allt lite kämpig vad gäller skolan, det var mycket att plugga in och lite pressat med skriftligt prov på torsdagen och muntlig presentation på fredagen, men allt gick bra. På fredagseftermiddagen fick vi våra diplom med en beskrivning över vad vi hade gjort och vad vi kunde samt ett slutbetyg som indikerar den nivå vi ligger på. Och visst känns det otroligt skönt att ha detta certifikat i handen, slippa tänka mer på grammatikformer, svåra ord och böjningar av verb. Nu kan vi bara avslappnat få använda oss av all den spanska som vi har lärt oss och bara njuta, ska bli riktigt skönt! 🙂

I fredags avslutade vi vår tid på skolan med att laga en typisk ecuadoriansk maträtt, nämligen Ceviche de Camarones (en räkröra typ som man äter med popcorn, haha) 🙂 Under denna matstund fick vi också chansen att ta några sista bilder på oss och våra lärare 🙂

Här kan man prata om längdskillnad, haha 😉

Vår sista vecka i Quito innebar också vår sista salsalektion och denna hade vi i tisdags. Och visst var det även här lite motigt att säga adjö till salsaläraren som har varit otroligt bra, även om det faktiskt känns som att vi är rätt så nöjda med det vi har lärt oss. Här kommer en bild på Axel under hans sista dans 🙂

Sista veckan i Quito innebar ju givetvis också våra sista dagar med vår helt fantastiska ecuadorianska familj. Detta adjö känns definitivt som det svåraste då vi efter åtta veckor hos dem känner oss nästintill som hemma. För att än en gång visa vår uppskattning bjöd vi därför ut dem på middag igår kväll till Vista Hermosa (den restaurang som vi åt på när Markus fyllde år). Och detta blev verkligen en lyckad kväll. Utsikten över Quito var helt fantastisk på kvällen då allt var mörkt och all gat- och husbelysning gick att skåda, riktigt vackert. Familjen hade aldrig ätit där förut och var mycket imponerade över den vackra utsikten och ägnade flera minuter åt att fundera var exakt vi var i Quito och vilka kyrkor, kända byggnader och andra platser som vi kunde se ifrån takterrassen. Fint väder hade vi också, var rätt så varmt och framför allt inget regn. Där åt vi sedan en riktigt god middag, samtalade om tiden som varit och om tiden som kommer, att vi kommer att sakna varandra och vi passade givetvis på att ta några avslutningsbilder tillsammans med familjen 🙂 Här kommer dem:

Utsikten vi hade ifrån restaurangen:

Nelly tyckte att bilden på Markus och Sandra var så rolig så hon ville ha en likadan 🙂

Axel och Aurora Estefani:

Familjen är samlad 😉 Barnen med sina ecuadorianska föräldrar:

Ja, nu är det alltså söndag och imorgon, tidigt på morgonen, tar vi som sagt flyget till Galapagosöarna. Vi hoppas givetvis på fint väder och några riktigt härliga dagar på denna all-inclusive-båt som vi ska glida runt i, åtta dagar framöver 🙂 Som ni säkert förstår kommer vi förmodligen inte att ha tillgång till något internet förrän vi om drygt en vecka återvänder till Guayaquil, en stad i södra Ecuador. Blir med andra ord inga blogginlägg under denna tid, men å andra sidan är väl ni vana vid ungefär ett inlägg i veckan så ni ska väl klara er rätt så bra hoppas vi, haha 😀 Ta hand om er där hemma så hörs vi om drygt en vecka! En sista varm Quito-kram till er alla! Vi hörs!

/ Axel och Markus