Zip-line, nyårsafton och flytt till San José, Costa Rica :)

Ja, det är kort och gott ungefär vad som har hänt här borta sedan vi hördes sist. Efter en helt fantastisk båttur i Lago de Atitlán kände vi för lite mer adrenalin så vi såg helt enkelt till att boka in en tur till det närliggande naturreservatet på nyårsaftonen till ära, där det skulle bjudas på zip-line. Dagen inleddes dock med frukost bestående av pannkakor och sirap och lite frukt som vi intog på en utav restaurangerna i Panajachel. Därefter hoppade vi in i den tuk-tuk som skulle ta oss till naturreservatet och efter ungefär en kvarts åktur var vi framme. Där möttes vi av två brittiska killar och tre stycken guider som vi kort därefter inledde turen tillsammans med, något som skulle bli en riktig upplevelse 🙂

Efter att i ungefär 20 minuter ha vandrat i uppförsbacke längs en stig i djungeln, där vi bland annat fått gå över hängbroar, duckat för kvistar och klivit över stockar och där vi också fått sett en apa, kom vi fram till turens huvudattraktion, nämligen zip-linen 🙂 Och vilken känsla detta var!!! Som att den 350 meter långa, 35 meter höga och 60 km/h snabba linbanan inte var en tillräcklig upplevelse hade vi dessutom en hur vacker utsikt som helt ut över bergen, vulkanerna och sjön, helt fantastiskt! 🙂 I åtta etapper tog vi oss sedan med linbanan ned för bergen tills vi slutligen kom tillbaka där vår vandring en stund tidigare hade börjat, riktigt häftigt 🙂

Apan som vi fick en skymt av, här aningen täckt av träden:

Här fick vi sedan leka lite över två stycken inte helt lätta passager, innan turen officiellt var över 🙂

Efter detta var klockan ungefär 11 på förmiddagen och vi hade sagt åt tuk-tuk-föraren att han skulle komma och hämta oss klockan 13 för att vi skulle ha lite tid att på egen hand vandra runt i naturreservatet. Detta var dock inte så jättemycket att se så efter att ha tagit oss ett besök i fjärilshuset satt vi mest och softade i restaurangen som fanns där, åt mat och bara snackade en stund innan vi därefter for tillbaka till hostelet i Panajachel 🙂

Eftermiddagen ägnade vi åt bara chilla på rummet, Markus skypade med familjen sin och Axel passade på att se på film 🙂 När klockan började bli runt fyra kände vi att det var dags att gå bort och boka den bussbiljett som skulle ta oss till flygplatsen morgonen därefter. Vi hade spanat in att det skulle gå en buss klockan 06.00, vilket passade perfekt med tanke på att vårt plan skulle gå klockan 13.00 och bussresan skulle ta närmare fyra timmar. Väl där visade det sig att inga sådana bussar skulle gå eftersom det var nyårsdagen och inga chaufförer skulle orka/kunna köra den tiden eftersom det var fest kvällen innan. Däremot fanns det chaufförer till en privatbuss, en buss som givetvis var betydligt dyrare. Vi hade dock inte så många val, utan det var bara att bita i det sura äpplet (sura äpplen är i och för sig goda, men aja, ni fattar, haha) och boka denna buss.

När detta var gjort var eftermiddagen över och det var dags att ta sig en dusch, svida om och bege sig ut till den lite finare restaurang som vi spanat in och som vi bestämt skulle få servera vår nyårsaftonsmiddag 🙂 Där åt vi sedan riktig god mat och delade på en vinflaska kvällen till ära (Axel tog nån pasta med nån ostsås och Markus åt potatis med nån god köttbit, bra beskrivning va, haha) 😉 Efter att ha ätit upp middagen och druckit upp vinet begav vi oss ner till sjön där vi åt chips och inväntade tolvslaget. När tolvslaget väl kom var det väl inget överdrivet häftigt fyrverkeri som utspelade sig, men det dög gott 🙂 Vårt bidrag i fyrverkeriet blev två tomtebloss, haha 🙂

Kvällens förrätt: (den var godare än vad den ser ut) 🙂

Huvudrätt á la Axel:

Huvudrätt á la Markus:

Kvällens fyrverkeri:

Efter en trevlig och lyckad kväll begav vi oss sedan vid sådär ett-tiden på natten tillbaka till hostelet för att sova, en sömn som bara varade i fyra timmar då Markus råkat ställa väckarklockan på en timme för tidigt, haha! Aningen förvirrade som vi var tog det ett tag innan vi fattade att vi inte behövde gå upp förrän en timme senare, men då var vi i stort sett redan vakna så den där timmen blev mest en väntan på att vi skulle gå upp. (Åtminstone var det så för Markus, Axel sov däremot gott vidare) Väl uppe packade vi i alla dall lite snabbt ihop våra saker innan vi begav oss ut till vägen där privatbussen redan stod parkerad. Bussresan blev sedan en upplevelse i sig då något som vi absolut inte hade räknat med skulle hända inträffade, vi krockade!!!

Detta var verkligen helt galet och vi var nog båda alldeles för trötta för att överhuvudtaget ta in det som hände. Vi hade väl åkt i ungefär två timmar eller nått och vi låg båda och sov när det inträffade. Tydligen skulle en liten bil som stod parkerad på högra sidan om vägen försöka korsa vägen precis när vi kom. Vår chaufför försökte då köra om åt vänster i tron att den lilla bilen skulle vänta med att korsa vägen, men då den lilla bilen fortsatte över vägen blev vår chaufför tvungen att försöka väja åt höger i stället. Då var det dock för sent och vi krockade in i den lilla bilens bakdel. Helt sjukt, men som tur var gick det riktigt bra, det blev ingen stor krock och vi klarade oss helt utan skador eller några känningar överhuvudtaget 🙂 Värre gick det däremot för den lilla bilen som fick sig en buckla i bakdelen och den 16-åriga killen som kört bilen och inte varit uppmärksam (han hade dessutom inget körkort) fick helt enkelt ringa sina föräldrar som fick komma och betala vår chaufför för skadorna på vår bil, skador som dock inte var särskilt stora. Här är två bilder som visar detta:

Vår bil:

Den lilla röda bilen:

Efter att ha väntat på att de snackat färdigt, fixat med bilen och när vår chaufför fått sina pengar kunde vi sedan fortsätta bussresan mot flygplatsen. Då var vi ungefär knappa timmen försenade, men som tur var hade vi gott om tid på oss så vi behövde inte stressa när vi sedan väl kom fram till flygplatsen. Där checkade vi sedan in vårt bagage, käkade lite mat innan vi sedan klev på flyget som skulle ta oss till Costa Ricas huvudstad, San José 🙂

När dryga timmens flygresa var avklarad anlände vi till San Josés flygplats. Där såg vi sedan till att ta ut lite pengar i den helt sjuka valutan som de har här borta. Vill man ha 500 kronor typ får man liksom ta ut 50 000 colones, helt stört! Med detta gjort i alla fall såg vi till att ta en buss in till centrum, där vi sedan fick ta en taxi för att hitta till det hostel som vi kikat in. Väl framme var vi sjukligt trötta och Axel hade dessutom fått feber så vi checkade in lite snabbt och gick sedan in på rummet och la oss. Vi var dock tvungen att få i oss någonting att äta så Markus tog sig en tur ut på stan i jakt på en supermercado, något som inte var det lättaste. Allt var i princip stängt och när han väl efter sådär en halvtimme kanske lyckats fråga sig fram till en supermercado hade han tappat bort sig, haha! Med maten inhandlad hade han ingen aning om vart han skulle gå för att hitta tillbaka till hostelet så det hela slutade med att han fick haffa en taxi och helt enkelt be om att få bli skjutsad tillbaka till hostelet. Väl inne i taxin skrattade chauffören bara för det var verkligen bara runt hörnet, men han skjutsade i alla fall tillbaka Markus till hostelet för ynka 7 kronor, haha 😉 Tillbaka och med maten uppäten slocknade vi båda rätt fort och sov en mycket välförtjänt sömn 🙂

Utanför flyglatsen:

Vårt hostel som utifrån sett ser bedrövligt tråkigt ut, haha 🙂

Dag ett i San José innehöll inte särskilt mycket då Axel inte kände sig frisk och vi fortfarande var rätt så trötta. Vi begav oss i alla fall ut på stan en sväng, tog oss en titt och passade på att käka god pizza på Pizza Hut 🙂 Därefter begav vi oss tillbaka till hostelet för att se till att få lite kläder tvättade. Detta var verkligen välbehövligt, efter fyra veckors resande var inte mycket rent om man säger så 😉 Och rent blev det också, även om det innebar att Axels vita handduk och t-shirt bytte färg och blev blå istället, haha 🙂

Våra tre tvättpåsar som vi fick betala 14 850 colones (ungefär 200 kronor) för att få tvättade:

Eftermiddagen ägnade vi åt mer chill, tittade på en film och bara tog det lugnt (välbehövligt, definitivt!) 🙂 När det sedan var middagsdags ville vi bara snabbt och enkelt få i oss någonting så vi bestämde oss för att käka i hostelets egna restaurang och vilken chock det blev när vi kom dit. Vårt rum ligger liksom precis vid receptionen så vi har inte direkt tagit oss en titt runt på hostelet i och med att Axel varit och fortfarande är sjuk och vi båda är trötta, men nu gjorde vi ju det och vilken chock det blev, haha 🙂 Vi bor ju på värsta hostelet med pool, solstolar, filmvisning på kvällarna och med en riktigt fin egen restaurang och bar där det finns biljardbord, en takterrass och riktigt sköna soffor 🙂 Så här spenderade vi helt enkelt resten av kvällen, åt god mat och njöt av sköna soffor innan vi sedan gick tillbaka till rummet för att sova 🙂 Rätt så komiskt att det legat så nära, haha 😉

Biljardmatch (Axel vann givetvis) 🙂

Med två dagar kvar här i San José innan vi flyger till Ecuador för att börja plugga lär vi bara njuta, ta det lugnt och bara vara 🙂 Vi har gjort så mycket under dessa fyra veckor som varit att vi känner för att bara göra ingenting. Vi bor ju på ett jättefint hostel så här lär vi hänga en del, ta det riktigt lugnt, ladda batterierna och framför allt se till att Axel blir frisk innan vi flyger nu på torsdag 🙂 Riktigt sköna dagars vila ska vi se till att ha helt enkelt 🙂

Hoppas allt är bra med er där hemma också! Kramar ifrån oss!

/ Axel och Markus

4 tankar på “Zip-line, nyårsafton och flytt till San José, Costa Rica :)

    • Åå tack så jättemycket mina underbara kusiner!!:D Det var en riktigt bra dag! Njut nu båda av de sista dagarna på jullovet och hang in there Asta för nu är det inte mycket kvar!!:D

  1. GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN AXEL ❤ !!!
    Ni har det ju hur bra som helst, helt underbart!!
    Här i Götet har vi regn och storm varenda dag, igår var det till och med några snöflingor i ösregnet! Ni är på rätt ställe!
    Kul att läsa allt ni skriver, då kan man drömma sig bort en stund… 🙂
    Och ännu har ni inte varit borta ens en månad.

    Ha det riktigt gött och köp en stor chokladkaka, forastero- och criollobönorna finns ju där!
    Kramar från fasta o Anders

  2. Åå tack så mycket hörni!:D Det värmer särskilt mycket när man är så långt borta och känner lite hemlängtan!<3 Hahaha det låter precis som det ska va i Götet alltså, regn, rusk och storm, de é la goa grejor de!;) Nu har vi kommit till Ecuador, ska snart bli ett inlägg om det, och här är det faktiskt ganska kallt, typ 10 grader och halvklart till mulet i stora delar av landet. Någon regnskur förväntas lagom till kl 14 på eftermiddagen 😉 Härligt att ni blir uppmuntrade i alla fall!:D

    Tyvärr var jag inte i rätt skick att kolla efter någon choklad och hade jag köpt en nu hade den nog smält innan vi kommer hem, men du får kolla om det finns någon fin böna i Brasilien så kan jag köpa hem lite sånt ;D

    Hade godare än det göttigaste där hemma så hör vi av oss snart! Kramar från Kusinvitamin!

Lämna ett svar till Kerstin Avbryt svar