Mörkret har återigen lagt sig över San Pedro de Macorís. Jag är på väg mot sängen, men har slagit mig ner en stund i en utav alla utemöbler som finns här på området. Vi har precis avslutat en omgång Traido, ett kortspel som dominikanerna (jag tror man säger så) har lärt oss.

Imorse berättade jag om värmen och drog en parallel till att sitta i en bastu. Hade jag varit sugen på en liknelse även ikväll hade jag kunnat berätta om en kräfta som kokas och blir alldeles röd. Ungefär så känns min hud just nu. Nog för att jag hade en välarbetad grund ifrån Kroatien och inte var alldeles kritvit när jag kom hit, men den stekheta solen gjorde sitt idag på förmiddagen. I väntan på att de andra eleverna skulle komma tog jag nämligen en liten promenad ned till stranden och solade och badade fram till lunch. Det är verkligen fantastiskt att vi har en så vacker strand bara 5 minuters promenad härifrån 🙂

När jag återvände till basen framåt lunch hade en tjej ifrån Brasilien och en tjej ifrån Chile anlänt. Kort därefter anslöt en tjej och en kille ifrån USA till vårt gäng. Innan eftermiddagen var över hade alla förutom tre stycken kommit och snabbt blev stämningen här på basen en helt annan. Plötsligt rörde sig personer som endast pratar spanska samt vissa som endast pratar engelska runt här på området och saker och ting översätts kors och tvärs. Vi fick berättat att vissa utav våra lärare kommer att prata endast engelska och vissa endast spanska, men att allting kommer att översättas däremellan. Jag är dock väldigt glad att båda språken fungerar för min del för andelen icke-spansktalande personer är endast två stycken. Så det är snarare så att alla pratar spanska, men tvingas översätta ibland till engelska om dessa personer är med. Tufft för dem, men jag hoppas att vi alla kommer att värna om att alla ska förstå och hänga med i samtalen. När det diskuteras någonting mellan dominikanerna är det dock inte lätt att hänga med.

Imorgon ska vi åka iväg på ett event inne i city center i San Pedro. Det ligger 10 minuter med bil härifrån och mer än så vet jag inte. Jag har fått min outfit för dagen i alla fall; en T-shirt med texten ”Home of Hopes” på.

Klockan är strax innan tio på kvällen och folk börjar gå och lägga sig här och så även jag. Mina ögon går lite i kors och det märks att värmen tar mycket krafter ifrån en. Tror jag kommer att sova riktigt gott! Godnatt!