En inblick i Jesu tid

Jesus från Nazareth, Messias! Under denna tredje dag här nere har vi verkligen fått uppleva en så autentisk miljö som möjligt från Jesu tid. Vi började dagen med att fara till Nazareth, där vi besökte Nazareth village. Detta är ett ställe där de har byggt upp byggnader så som man tror att staden såg ut på Jesu tid, med en synagoga, gravar, oljefabrik och bostäder. Där vandrade vi omkring med en otroligt bra guide som tillsammans med olika skådespelare interagerade och visade hur människorna levde för 2000 år sedan. Under besöket fick vi också se flera exempel på hur otroligt jordnära Jesus talade till folket med liknelser som människorna verkligen kunde relatera till. ”Min faders hus har många rum”, är ett exempel från Bibeln. Många rum?! Haha 😉 Det har väl de flesta hus tänker ni. Men skillnaden på Jesu tid var att man ofta byggde ut husen i takt med att familjen blev större. När barnen blev stora och skaffade egna familjer så byggde man ut ett extra rum där den nya familjen bodde.

Eller ta bibelordet där Jesus talar om ett till synes dött olivträd, men där liv inifrån fortfarande finns och gav upphov till nya kvistar, fastän stammen ser ut att vara död. Sådana olivträd fanns det i området där folk bodde och människorna kunde då relatera till Jesu liknelse om att Guds kraft kan få komma inifrån hjärtat och vara levande trots hur dött omständigheterna runtomkring en kan se ut.

Vi fick även se stenplattorna som man använde till att pressa vindruvorna och få ut saften till att göra vin av. Visste ni varför man alltid trampade med sina bara fötter och inte mosade druvorna med tunga stenar, vilket givetvis vore mer effektivt? Jo, det är för att kärnorna inte ska mosas sönder och därigenom ge en bitterhet i smaken. Därför stod man barfota och höll i rep ovanför en för att inte hela ens tyngd skulle falla på druvorna. Haha, se hur Oscar och Hanna fint illustrerar detta 🙂

Här är några skådespelare som visar hur det gick till när man fick ut kornen ur veteaxen (haha, heter det så?). Då drog Åsnan så här med en planka som hade hål i sig och med vassa stenar ner mot marken. Detta gjorde att vassen gick sönder och kornen frigjordes. För att seda skilja dessa åt utnyttjade man gravitationen och vinden genom att kasta upp dem i luften och låta kornen falla ner mot marken samtidigt som vassen blåste iväg i vinden 🙂 Nice!

Besöket fortsatte och vi gick in i en grav som tillhörde en rik familj. Det var som en liten grotta med ”fack” där kropparna lades och sen fanns det en sten som man kunde rulla för utifrån 🙂

Här är en enklare ”oljefabrik”, haha, fabrik är ju helt fel ord, men ni fattar. Då var det helt okej att använda en sten som krossade oliverna, då kärnorna i detta fall inte påverkade smaken på oljan. Den olja som pressades ut ur oliverna samlades upp i en korg och sen pressades oljan ut ur dessa korgar. Den olja som självmant silades igenom korgen utan att man behövde pressa ansågs vara den finaste oljan, och denna använde man därför i olika religiösa ritualer och i offer och helande. Därefter pressades oljor ut med olika mycket kraft och när det till slut behövdes mest kraft för att få ut den sista oljan kom den oljan ut med minst kvalitet. Denna använde man i oljelampor 🙂

En synagoga besökte vi också som sagt, och där samtalade vi mycket om relationen mellan judar och kristna. Om gamla testamentets roll för judar kontra kristna och hur dessa folkslag bör ställa sig och se på den lag som är given av Gud. Ett otroligt intressant samtal som verkligen gav nya perspektiv till både min egen tro och till min syn på judarna.

Efter besöket i Nazareth village åkte vi in till Marias bebådelsekyrka. Detta är en kyrka som man har byggt upp i Nazareth på den plats som man tror att Maria bodde och där hon fick en uppenbarelse från Gud genom ängeln Gabriel att hon var utvald att föda Guds son Jesus. Ruiner ifrån hennes hus var liksom hos Petrus hus kvar och inbyggda i kyrkan på sätt och vis. Take a look och ni kommer förtå.

Den senare delen av eftermiddagen spenderade vi sedan på en skola där vi fick träffa en kvinna som gjort Alia, det vill säga en judisk kvinna som från ett utländskt land flyttat till Israel och på grund av sin judiska tro och att hon kan bevisa att hon är en kvarts jude direkt får medborgarskap i landet. Hon jobbade som universitetslärare på skolan vi besökte och där fick vi ett föredrag om Sabbaten. Sabbaten är ju som ni kanske vet en judisk högtid som firas en gång i veckan från det att solen går ner på fredag kväll tills att den går ner på lördag kväll. Förutom att hon givetvis beskrev olika ritualer och att vi diskuterade mycket kring vad som är tillåtet och vad som är förbjudet under detta dygn så lyfte hon fram en enormt viktig och inspirerande tanke. Hon pratade kring sabbaten som ett sätt att ta en dag i veckan och göra den till något speciellt. Sabbat betyder faktiskt ”set apart” och det visar ju just på att denna dag faktiskt är tänkt att vara annorlunda. Då bör man ägna sig åt sådant som ger energi, men också avstå ifrån sådant som endast förgyller och glädjer en i den tid vi lever i nu. Med ett evighetsperspektiv och en tro på ett liv efter detta får tanken om en dag i veckan där det perspektivet får stå i fokus en helt annan validitet. Hon delade väldigt många tankar som egentligen alla kan sammanfattas med följande citat:

”The solution of mankind’s most vexing problem will not be found in renouncing technical civilization, but in attaining some degree of independence of it. In regard of external gifts, to outward possessions, there is only one proper attitude – to have them and to be able to do without them. On the Sabbath we live, as it were, independent of technical civilization; we abstain primarily from any activity that aims at remarking or reshaping the things of space. Man’s royal privilege to conquer nature is suspended on the seventh day.

He who wants to enter the holiness of the day must first lay down the profanity of clattering commerce, of being yoked to toil. He must go away from the screech of dissonant days, from the nervousness and fury of acquistitiviness and the betrayal in embezzling his own life. He must say farewell to manual work and learn to understand that the world already has been created and will survive without the help of man. Six days a week we wrestle with the world, wringing profit from the earth; on the Sabbath we especially care for the seed of eternity planted in the soul. The world has our hands, but our soul belongs to Someone else.”

Oerhört kraftfulla och inspirerande ord. Hon menar mycket att världen faktiskt klarar sig utan oss och att vi under sex dagar i veckan arbetar för att förbättra världen och lyckas bättre som människa, men att vi under den sjunde dagen därför bör vila och fokusera på vår inre människa, vår själ, den som hör till Gud och evigheten. Under sex dagar presterar vi och på den sjunde vilar vi.

Hon avslutade hela sitt föredrag med meningen ”When everything is avalible, nothing matters.” Jag tyckte det blev så otroligt tydligt hur vi idag så ofta ska vara åtkomliga och kunna göra allting här på jorden. Förr var söndagen en vilodag då affärer hade stängt. Nu finns alla möjligheter att göra söndagen till den stressigaste dagen i veckan. Och om allting faktiskt är möjligt här i världen, vad är då meningen? Vad betyder då egentligen något?

Med de orden i huvudet och en intressant diskussion på bussen åkte vi tillbaka till hotellet och blev under bussresan oerhört sugna på en löptur. Så jag, Carolina och Oscar begav oss ut på en rejäl löptur i den 30-gradiga hettan 🙂 15.3 km blev det! Vi sprang bort till Arbel och tog oss halvvägs upp på berget innan det var dags att bege oss tillbaka igen. Heeeelt magiskt och en fantastisk tur fick vi!