Tre fina år, så många minnen, så goa människor – kan verkligen sakna skvaderntiden ibland, men i samma sekund känna att det var då, här är nu 🙂 Visst känns det knäppt att två år har gått sedan jag själv satt där under lärarlunchen och lyssnade till fina sånger och tal som fick tårarna att rinna, att det var jag som sprang ut ifrån skolan, jublade och skrattade, dansade och sjöng tillsammans med underbara människor ❤

Idag var det alltså dags för nya skvadrare att springa ut i livet, bort från tryggheten och ut till den stora, skrämmande, men spännande framtiden. STORT grattis till er alla! 🙂